Xanthopteryx

   Köttet härtill tages från kotan vid steken t. o. m. 1:a-3:a kotlettbenet. Hälften av kotlettbenen avskäres, njuren löstages, och sedan den överflödiga talgen avputsats, lägges njuren tillbaka. Steken saltas något ini, den tomma delen vikes över, så att steken får form av en avlång fyrkant, och överbindes med segelgarn. Köttet stekes sedan i ugn med legymer och salt samt med buljong och fett liksom kalvstek, men endast 1½ timme. Ju oftare det överöses, dess vackrare färg. När steken är färdig uttages njuren, filén utskäres och skäres i skivor, återlägges och njuren i skivor därpå. Serveras med egen sås eller tomatsås.

   2½-3 kg. kalvbröst delas i stycken, tvättas, doppas i mjöl, salt och peppar, brynes väl i järngryta. Spädes först med kokande vatten, sedan med mjölk, får sakta koka 1½-2 tim. Såsen avredes med mjöl ocj litet grädde om så önskas.

   Skanken hugges av och kokas med vatten att späda steken med. Köttet på den kan sedan användas på olika sätt. Steken bultas lätt med en köttklubba, torkas ren med linne, uppvridet i kokande vatten; alla senor avlägsnas. Steken späckas på yttersidan med smala späckstrimlor, doppade i salt och peppar, och gnides sedan med salt och peppar. Stekpannan värmes, smöret brynes däri, steken lägges i med innersidan upp, sättes i varm ugn och brynes, öses ofta med smöret. När denär vackert brun, spädes den med 1 l. kokande buljong, men aldrig med mer i sänder, än att det väl täcker pannans botten. Öses var tionde minut. Spädes med mera buljong när det behövs. Om steken blir för mörk, innan den är färdig, lägges ett smörat papper över. Till såsen brynes 1 matsked smör med 2½ matsked vetemjöl, spädes med den silade köttljusen, får koka fem minuter. 1 dcl. tjock grädde tillsättes; avsmakas med salt och peppar. Strax innan steken skall serveras, iröres 1 matsked kallt gott smör. Steken skäres upp i tunna skivor, lägges på varmt fat och garneras med kokta grönsaker. Serveras med gurksallat.

   2 kg. kalvbog tvättas med en duk, doppas i hett vatten, hugges i två lika stora delar, som ingnidas med salt och vitpeppar. 8 medelstora äpplen torkas väl, befrias från blomfnaset och läggas mellan bogbladen, som sammanbindas med den köttiga sidan uppåt. Steken lägges i en smörbestruken långpanna och insättes i ugn för att brynas, varefter den spädes med kokande vatten eller buljong. Till stekningen åtgå omkring 2 timmar, varunder köttet överöses var tionde minut, köttljusen silas, skummas och serveras i särskild såsskål.

   Kan, om man så vill, avredas som vanliga steksåser.

I dag blev det en tur för att knapra in mig på de sista innan det blir fira av. Snart är nämligen den anständiga åldern av 1.000 cachar fyllda! Eller, ja, funna.

Hade 992 loggade cachar i morse och vi beslöt att ta en tur kring Bålsta för att rensa upp lite och sedan kanske köra nummer 1.000 som en firningscache, om vi hann med. Ibland har ju saker en tendens att ta längre tid än man tänkt sig, och så även denna gång, så egentligen tog det ju så lång tid som man förväntat sig.

Gav oss söderut och hittade raskt på den första.

Den andra gav oss en del bekymmer, men efter en dubbelkoll med en medcachare som tidigare funnit denna så visste vi att vi letade på rätt ställe och efter ytterligare grävande bland löv och annat så tittade den fram - ej funnen sedan i september förra året så då blir det ju inte direkt lättare.

Så knatade vi till den tredje, och den fanns lätt så som det borde vara :-p

En liten tur med bilen en bit och vi började på en tvåstegsmulti som krävde utrustning. Första steget var lätt och då jag insåg att nästa låg i närheten så rekade vi av och kom fram till att det som fanns i bilen nog skulle funka, så ytterligare en del knatande tillbaka, hämta prylar, och så fixade vi till slut den fjärde.

Nu började klockan bli åt det senare hållet, men hade en femte som jag var sugen på, en myst som var löst sedan länge, så vi tog oss till en bra startpunkt, trodde jag... Mitt bland villor och annat - ibland är det fasiken svårare att hitta parkering för bilen än att få tag i cachen!

Denna krävde också utrustning så jag plockade med vad jag trodde behövdes och väl på plats blev det en ganska enkel logg, tack vare utrustningen.

Efter det var vi lagom möra och lagom sent så det blev en tur till en av Bålstas pizzerior för att medtaga lite plattmat hem och avsluta dagen i soffan.

 

Fem sköna loggar blev det, så hann inte med nummer tusen i dag, men det finns fler dagar!

   Kalvköttet är varken mycket gott eller närande av kalvar, som äro yngre än 4 veckor. Det finns t. o. m. de, som anse, att kött av mycket unga djur är rent av farligt att förtära. Men en kalv skall heller icke vara för gammal, ty då blir köttet hårt och grovt, mera likt oxens än kalvens.

   Så gott som allt på en kalv kan användas. Hjärna, brässkörtel, tunga, njure och lever äro stora delikatesser; fötterna lämna ett kraftigt gelé; av huvudet beredes en utmärkt »falsk sköldpaddssoppa».

   Huvud, bräss, fötter och hjärna måste alltid blancheras genom att först läggas i kallt vatten, för att blodet skall utdragas, varefter det lägges i rent, lättsaltat, kallt vatten, får sakta koka upp och fortsätta att koka 10-20 minnuter. Det lägges därpå genast i kallt vatten, tillsatt med litet citronsaft och därefter direkt i det kokandet spadet, vattnet eller vad det nu är, det skall koka i.

   Köttet av huvudet har lätt för att mörkna, varför det bör ligga i sitt spad, tills det skall användas.

   Genom att i stekgrytan lägga 5-6 enbär och en liten kvist enris kan man åt stek och sås giva god smak av vilt.

   Av oxkött, innanlår eller ytterfilé, skäras vackra skivor, bultas, beströs med salt och peppar; på varje skiva läggas några strimlor av morötter och portugisisk lök. Hoprullas, ombindas och stekas. Spädas med grädde.

   Stekt eller kokt kött skäres i tärningar, en lök finhackas och brynes i smör. Ett par skedar mjöl, buljong och steksås tillsättas och få koka några minuter, köttet tillsättes jämte salt, vitpeppar och en liten finskuren saltgurka.

   2 oxsvansar sågas i 5 cm. långa bitar, förvällas 20 min. och läggas därefter 1 timme i kokt vatten. Sedan torkas de, läggas i så mycket buljong, att de väl täckas, skummas väl; 3 lökar, 1 bunt persilja, 2 morötter samt 3 nejlikor och 4 lagerbärsblad läggas i. Sättas över svag eld, koka långsamt 3-4 tim. När köttet är mört, tas det upp och lägges i en ren gryta. Spadet får stå litet, så att saften samlar sig, varefter det skummas av, spadet silas, slås med vinet över köttet, kokar några min., såsen avredes, om man så vill, med 1 tesked potatismjöl, utrört i 1 matsked madeira. Köttet lägges på varmt fat, såsen slås över, garneras rikligt med små glaserade lökar och morötter.

   Ett vackert stycke kött, helst oxkött, kokas och överstrykes med en fast deg beredd av rivet vetebröd, äggulor, söt grädde och helt litet socker. Detta stryker fingertjockt över köttet, varpå det stekes i ugn. På samma sätt kunna kalv- och lammbröst stekas. Ett enklare sätt är att doppa stycket i piskad äggula och grädde, därpå i rivebröd och så bryna det i ugn.

   Av kokt salt tunga skäras vackra runda skivor, stora som ett käx. Av det överblivna göres en puré jämte litet gåsleverpastej. Av gåsleverpastej formas först några mindre rundelar, som läggas över de av tungan skirna. På varje kanapé sättes en dom av purén, vartill ett likörglas användes som form, sist en bit tryffel och några korn cayenne.

   Oxtungan urvattnas och kokas i vatten 3-4 timmar. Upptages därefter ur vattnet och skinner avtages, varefter den skäres i ej alltför tunna skivor. Till tunga serveras bäst potatispuré.

   Tunga begagnas också kallskuren.

   2 oxtungor sköljes väl, läggas i kokande vatten att förvällas i 10 minuter, upptagas och få kallna. 8 l. vatten tillsättes med 120 gr. salt, 40 gr. salpeter, kokas och skummas. När laken är kall, jälles den över tungorna.

   Dessa äro färdiga efter 10-14 dagar.

   En stor oxtunga kokas, flås och skäres i skivor. Doppas i ägg och skorpsmulor, stekes i smör i stark värme. Lägges upp på varmt fat, runt omkring lägges mackaroni i tomatsås. På varje tungskiva ett par halstrade champinjoner.

   Tungan urvattnas med flera vatten en dag, innan den skall serveras, samt kokas därpå sakta i en kastrull med vatten. När den blivit färdigkokt, flås den, skäres i skivor och upplägges. Till rätten serveras franska ärter, blomkål, stuvade jordärtskockor o. s. v.

   1 oxtunga tvättas, lägges i vatten 2 timmar och behandlas som i föregående sägs, lägges sedan i kokande vatten, icke mer än att det just täcker tungan. Kokas upp, 2-3 matskedar salt, 10 pepparkorn, 2 nejlikor läggas i jämte moroten, får sakta koka 2½-3 timmar, eller tills den lätt kan flås. Sedan den blivit flådd, lägges den åter i spadet för att hålla sig varm, tills den skall serveras. Skäres i skivor och lägges som hel på varmt fat, garneras med persilja, grönsaker eller svamp. Serveras med brun champinjon-, murkel- eller olivås.

Har spenderat dagen ute i solen, motionerandes med byte av däck på två bilar.

Det där med lättmetallfälgar - vad är det som är lätt egentligen? Knappast hanteringen (har fixat väldigt fint i förrådet så de hänger högt opp på väggen, vilket är väldigt praktiskt förutom när man skall ta ner och hänga opp de två gånger per år).

 

För att förhindra fastrostade fälgar har jag i år testat ett nytt drag: Marinfett.

Verkar Riktigt lovande! Skulle faktiskt rekommendera det redan nu, innan jag sett resultatet.

Klibbar fast bra, tål värme, vatten, salt och tuffa miljöer. Smörj in det på rengjort nav och en gnutta på gängorna, även dessa rengjorda (man skall aldrig smörja gängorna med mycket fett eller olja!).

 

Hittar du i båtbutiker, men även här på Jula där jag fick fatt i det.

   En vacker oxtunga putsas och kokas två timmar i saltvatten, upptages och flås. 60 gr. smör upphettas i en kastrull, tungan ilägges att vackert brynas och spädes och spädes med buljong. Då tungan stekt ungefär 1 timme, tillsättas 3 matskedas tomatpuré och 1 burk champinjoner, får därefter ytterligare steka 20-30 minuter. Skäres och garneras med en del av champinjonerna och tomater. Smör och mjöl fräsas, den silade såsen tillsättes, varefter den får koka 10 min., då resten av champinjonerna ilägges. Ärter och stekt småpotatis serveras därtill.

   När man köper en oxtunga, bör man se till att få en stor med tunt skinn. I regel saltas alltid en tunga någon dag, innan den skall anrättas. Den bör alltid ligga, i alla händelser några timmar, ingniden med salt, innan den kokas. Den gnides med salt och helt litet salpeter och socker: 3 matskedar salt, ¾ d:o socker och ½ tesked salpeter. Tungan prickas med en stoppnål, innan den gnides med saltblandningen. När tungan icke skall kokas färsk, vattnas den ur ett par timmar, gnides med nissnämnda blandning och får ligga från den ena dagen till den andra. Allt brosk skall vara avlägsnat. Den lägges sedan i saltlake 8-14 dagar. Om den ligger längre i laken, bör den vattnas ur före kokningen.

   En njure befrias från talg och hinna, skäres i skivor, kryddas med salt och vitpeppar, doppas i vetemjöl, stekes därefter väl i smör. Då de äro färdigstekta, upptagas de, något mjöl röres i smöret, spädes med buljong, om tillgång därtill finnes, eljest vatten. När såsen är nog simmig, ilägges åter njurskivorna och skakas väl tillsammans med såsen. Njuren upplägges på karott och serveras varm.

   Kallt eller varmt oxkött skäres i skivor och stekes i smör, tills det blir ljusbrunt på båda sidor. Upplägges på fat och garneras med ryska ärter, brynta kålrötter, potatispuré o. dyl.

   Bringan bör vattenläggas 12-14 timmar, beroende på huru hårt saltad den är; lägges därefter i kallt vatten, uppkokas och skummas. Kokningen fortsättes sakta, tills köttet är mört. Det serveras överstrött med hackad persilja tillsammans med varjehanda stuvningar och grönsaker.

   En blandning göres av 17 hg. salt, 310 gr. socker, 78. salpeter. Med en del av denna blandning ingnides köttet och på det övriga slås 8 l. vatten, som därefter bör koka och skummas väl. Sedan laken blivit kall, slås den på köttet och bör stå över densamma.

   Efter åtta dagar är bringan färdig att användas utan urvattning. Samma lake kan begagnas två à tre gånger, blott man tillsätter litet mera salt, socker och salpeter samt kokar upp den och skummar den väl.

I dag var en smått omväxlande dag som inleddes med parkering på E4 riktning mot Stockholm (och då var det ändå efter värsta rusningen!). Efter alldeles för lång tid kom jag så fram till Karolinska i solna där det sedan blev en del knökande i parkeringshuset under Barnsjukhuset för att få sig inknödd i en plats.

Så försöka hitta ut och ta sig till MR-centrum för att checka in, och där få hänvisningen till "Du ska till M1 (magnetkamera 1). Gå förbi kafeet där och sedan en trappa ner och du är framme."

Går förbi kaffeet, ehh.. öhm.. okej, trapphuset där, en trappa ner och... i underjorden bland kulvertar.

Skyltar?

Njae... inte direkt...

Ser nog mer än lovligt vilsen ut och hittar så en som verkar känna till området.

"Nej du ska upp en halv våning, det är liksom mellan våningsplanen, men om du tar den hissen - nej, inte den, den där, och trycker på B0 så kommer du rätt"

Kändes lite som filmen I huvudet på John Malkovich (eller hur det nu stavas...) där de har den halva våningen.

 

Hittar luckan med den obligatoriska tanten och då datorerna såklart strulade blev det lite bläddrande i papper och sedan fick jag vänta.

Efter ganska kort tid (hade tagit med mig en bunt tidningar som såklart inte behövdes), kom en bastant dam som hänvisade mig genom gångarna fram till ett litet ombytesrum, eller vad man ska kalla det, där jag fick landstingets käcka tröjgrejs, lite lagom sladdrig och urtvättad, och uppmaningen att allt ska av utom kalsonger, strumpor och skor.

 

Lyder snällt, så som sig bör när man blir tilldelad landstingets sexiga kläder, och infinner mig snart inne hos M1, karolinskas fräsigaste 3T-kamera. Ner på den lagom obekväma britsen, kudde under benen, landstingsfiltar och så hörselproppar, kåpor, klämgrej för att påkalla uppmärksamhet, venflon i armen för kontrast och så på med huvudställning och sedan skump, knäpp, klick och vrrrrr in i röret.

Klaustrofober göre sig icke besväret...

 

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

...

efter några minuter är första öronbedövande bilden tagen, och jag påtalar att jag nog behöver bättra på hörselskydden som inte funkade tillfredsställande - en sådan där kamera toppar ju på 135-140 dB, så det känns i öronen och kroppen!

Får en sorts tätmassagegga som stelnar efter ett tag att peta in i öronen och så nytt försök för fortsatta serier.

 

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

*ggrgrgrrrvrvrnnrnnnrnrnnrnrnrvrrrrvnrnnrnnrnrnvnvnvnvnrnrnrnrngnnrnnvnrnvnrgrnrnnvnvnvrnnrnngrgrnnvvnrnnngrngrnvnrnngngrnv*

Minutrarna går och nästa sekvens är tagen.

Och igen... fast nu riktigt gällt och visade än på påtaglig brist i vänstra öronskyddet

*gggngnnngiiiiiiiiiiiii          ggggngngniiiiiiiiiiiii       gggngnngigiiiiiiiiiiiiii*

Efter två minuters uthärdande, ånyo påtaad uppmärksahet och vänster öronskydd justeras.

Sedan följer ett par åttaminuterssekvenser av ordentligt *mmrmrmvmmmrmrmrmvmmvmvrmmrmrmrmvmmvmrmmrmrmvmmvmrmrmmrmvmmvmrmr* så det dånade och vibrerade och hela kroppen darrade.

Kan tyckas jobbigt, men att ligga där inklämd och höra detta och känna murret är riktigt sövande och jag somnade nästan mot slutet av den trekvart-timmes långa sessionen.

 

Efteråt är jag mer än lovligt mör och tar mig till rummet för ombyte till mer normala kläder och märker då även att de glömt ta bort slangen i armen, och i brist på eget plåster så traskar jag tillbaka och undrar lite försynt om de kanske kan hjälpa till med någon tuss så jag kan ta bort slangen, varpå hon skrattar lite och undrar lite glatt "Nämen, glömde de det?"
Försvinner in i rummet där syrran befinner sig och man hör "...han ville inte ha med den hem..."

Efter att snabbt dratt bort den så påbörjar mitt irrande därifrån.

Var det härifrån?

Eller, nej, vänta... kom jag genom denna dörren?

Nej, där?

Fast... jag gick i någon korridor va?

Ehh...

Jo men vänta, här kanske?

Se, på rätt väg, jag känner igen mig och snart är jag ute i den friska, kyliga, råa blåsiga luften.

Hittar ner i p-huset och inser att jag självklart inte tänkte på att kolla vilken våning jag stod på. Smaaart! Det är ju bara typ 6 våningar eller så!

Fast jag vet det var en bit ner, så bara börja beta av och se till slut finner jag den skitiga bilen (som definitivt behöver hälsa på schampo och vatten!), och jag kan ta mig ut med en minuts marginal (betalning per påbörjad halvtimme!)

 

Därefter följer en närmare timme lång färd till jobbet där dagen fortsätter lika splittrat med lunch, kurs, hämta utrustning, fortsätta kurs och till slut äntligen hemma.

 

Bilderna från MR och den tidigare gjorda CT:n skall jag hämta ut vid tillfälle (måste få besked från läkaren först innan de vill lämna ut några bilder).

Ska bli kul att se tomrummet där uppe i knölen mellan axlarna!

 

För er som inte gjort MR, här kan ni lyssna lite på hur det kan låta.

 

   1 ½ kg. biffkött skäres i tämligen tjocka skivor. På varje skiva smörjes ett lager medisterfärs, och de beströs med 1 matsked finhackad dragon, 1 matsked finhackad körvel, allt väl sammanblandat med litet peppar och salt. Rullas väl tillsammans och omlindas med kokt segelgarn. 1 lök och 1 morot läggas vid sidan, rulladerna spädas med 3½ dcl. buljong, och lock pålägges. Få koka sakta ¾ timme under flitigt ösning. Tagas up, segelgarnet avlägsnas, rulladerna läggas på värmt fat, såsen, som blivit avredd med 1 tesked potatismjöl, slås över. Gröna ärter serveras till.

   1 kg. benfritt oxkött av bog eller lår skäres tvärs över i tunna skivor. Med en blandning av 1 lök och 3 matskedar finhackad persilja bestrykes köttet, en smal strimma späck lägges med en ½ anjovis över, skivorna rullas hårt ihop, ombindas med segelgarn, gnidas med salt och peppar. Smör och fett läggas i stekgryta och brynes. När rulladerna äro vackert bruna, spädas de med så mycket vatten, att det nästan täcker dem, lock lägges på, och de få sakta koka, tills de äro möra. Såsen silas och skummas, avredes med mjöl, får koka någon minut och slås över rulladerna.

   Njure av nötkreatur lägges i vatten ungefär 5 dagar. Vattnet ombytes dagligen. Njuren upptages nu ur vattnet och får avrunna väl, lägges därefter i svagdricka 14 dagar. Då den skall användas, skäres den i tunna skivor, en stekpanna av gjutjärn sättes på elden att bli mycket varm, smör ilägges att lindrigt brynas, och däri stekas skivorna alldeles som biffstekar. Då alla bitarna fått färg, läggas de i en järngryta, och litet vatten slås över dem. Därefter iläggas - till två njurar - 5 stora lökar, en knippa finhackad persilja, litet ingefära och vitpeppar, 3 matskedar krossocker samt tillräckligt med salt. I detta spad få nu njurarna koka i 3 timmar. Såsen avredes med söt grädde och litet mjöl. Serveras med råskalad, imkokt potatis.

   Oxkött av helst innanlåret, späckfläsk, salt, peppar, nejlikor, lök, morötter, persilja, buljong, smör och fett. Man skär långa och tjocka fläskstrimlor och rullar dem i hackad persilja, blandad med salt och stött vitpeppar. Med en tjock träpinne gör man ett hål i köttet, och i detta hål sätter man en späckstrimla. När köttet är väl späckat, formas det och bindes med segelgarn. Under tiden lägger man några lökar jämte morötter och smör eller fett i en kastrull. Däri lägges köttet, och kastrullen ställes över sakta eld. Då köttet erhållit färg på ena sidan, vändes det på den motsatta, så att även den blir ljusbrun. Först nu späder man steken med buljong eller vatten och låter innehållet få några uppkok, varefter kastrullen drages åt sidan att puttra. När köttet är halvkokt, upptages det, och spadet silas gnom en sikt och återslås jämte köttet i kastrullen samt garneras med jämnskurna morötter, antingen runda eller avlånga. Innehållet färdigkokas, varefter köttet, skuret i tunna skivor och åter sammansatt, så att det ser helt ut, upplägges på fat och garneras runt om med morötterna. Spadet befrias från allt fett och serveras tunt eller avrett i såsskål. För att få en pikant smak på köttet, kokar man det i vitt vin och litet konjak jämte några droppar madeira samt buljong. Som garnityr till köttet kan ytterligare serveras brynt lök, stekt potatis, blomkål, surkål, mackaroni o. s. v. Köttet bör koka sakta i ungefär 4 timmar.

   Oxkött, salt, peppar, smör, ägg. Av köttet formas biffar, som kryddas och stekas i smör. En biff lägges därefter i varje låda (av eldfast  porslin, bleck el. d.), över biffen slås försiktigt ett ägg, och lådan inställes några minuter i ugnen, tills ägget har stannat något, varefter den ställes på bruten servett och serveras.

   Biff, smör, salt, peppar, 1 rå äggula, 1 dessertsked kapris, 2 matskedar kall potatis, 1 matsked rödbetor i tärningar. Man skrapar, hackar eller mal så mycket oxkött av ett fett- och benfritt lårstycke som till en vanlig biff, formar den rund, ej för tjock, överhackar den sedan med äggulan ovanpå och det övriga garnityret omkring. Senapen särskilt.

   600 gr. mört, renskuret oxkött skäres i 6 skivor, bultas och gnides med salt och peppar. ½ stor lök skäres i tunna ringar och brynes i litet smör. 6 tomater doppas i kokande vatten och flås, beströs med salt och peppar, doppas i 1 matsked vetemjöl och stekes försiktigt. Biffarna stekas sedan i smör i mycket varm panna och läggas på varmt serveringsfat. En stekt tomat sättes på varje biff. Över tomaterna slås den stekta löken. Pannan urvispas med det kokande vattnet, som slås vid sidan om biffarna.

   Småbitar av biffkött skäres i tunna skivor och brynas i rykande varm stekpanna med en skivad stor lök. Rå potatis skalas, skäres i tunna skivor och lägges i en smord panna jämte den brynta biffen och löken varvtals. Stekpannan urvispas med en kopp vatten, som slås över pajek. Stekes i varm ugn ungefär 1 tim.