Xanthopteryx

Så är vi inne på dag tre på kurseriet, och kaosveckan. När denna dagen är slut är jag uppe i ett antal timmar flex samt åtta timmar övertid, och då är inte veckan slut.

Kursen har nog gått rätt bra och inga fler strömavbrott, ännu. Däremot börjar det kännas tämligen hektiskt då antalet arbetsuppgifter som Måste göras ökar i rask takt medan det inte finns mer än några dagar tillgängligt för att utföra det så det lutar åt att det blir övertid en stor del av månaden och nästa månad. Det är lite kul med allt, men samtidigt lite frustrerande att faktiskt inte riktigt hinna med jobbet trots övertid, snart fyllda flexsaldon e.t.c, och inte heller fritid eftersom övertid och flex äter upp den lediga tiden. Ser med lätt frustration hur skörden av post och e-post ökar och hemmet och trädgården sakta förfaller. Blir mest jobb, hem, göra mat för dagen och lunchlåda och sedan dö och så opp tidigt nästa morgon igen, men semestern närmar sig i allafall! Där har jag ju hur mycket tid som helst att jobba, typ... :-p

Nu börjar i allafall kursen närma sig sitt slut och vi håller just på med utvärdering och diskussion.

I dag var första dagen på kursen jag och en kollega håller. Mycket att tänka på, mycket att hålla reda på och många intressanta frågor och funderingar från deltagarna. Det har faktiskt, tycker jag åtminstone, gått ganska bra. Det blir fler kurser inom samma område så den här första är en bra liten mjukstart med lite mer vana deltagare och inte heller så många, så nu kan vi förfina kurs och innehåll till nästa omgång, nu när vi vet hur folk tänker, vad de vill ha, hur lång tid saker tenderar att ta e.t.c.

Kul har det varit i alalfall och nu är slutspurten på G och vi håller nog tiden till att vi slutar som tänkt, om knappa halvtimmen senast, och inga missöden heller, förutom två strömavbrott och då projektor och kursarnas datorer inte var inkopplade på reservkraft så dog dessa innan dieseln hann starta, men nu är åtminstone projektorn inkopplad på batteribackup.

I morgon fortsätter vi med dag två (av tre). Hoppas folk har lärt sig massa skoj nu!

 

I går var det raka vägen hem från jobbet, dumpa väskor och annat inne och sedan ut och plocka rabarber - närmare nio kilo blev det totalt. In och skölja och kapa opp i bitar (sekatör är grymt smidigt då!) och fylla min ena saftmaja full. Fick i fyra kilo, med lite god vilja och så en skvätt socker på det och knappa 1,5 timme senare kom det ut dryga tre liter vackert persikofärgad saft

Ur med alla rester och så i med en ny sats och precis som ovan kom det ur sig cirkus tre liter saft igen. Hade tyvärr problem med en av patentkorkarna då porslinskorken läckte så fick tappa upp på ny flaska och har reklamerat den så nya korkar är på väg med posten. Hus-Modern är himla bra att handla av helt klart!

Nu iväg på vidare färd med bland annat hämtande av prylar och sedan födelsedagsfirande.

 

En av många vackra platser i stockholm är naturreservatet Kyrksjön. Där har många morgnar, dagar och kvällar tillbringats, och det allra helst med något ätbart till alla de fåglar som håller till där under stora delar av året. Vintertid är det dock mest skridskor eller bara knata på isen som gäller.
Bara att gå runt sjön är en upplevelse anser jag. På ett varv stöter man på helt olika miljöer, från gräsmarkerna till nästan träskartad sumpmark med mangroveliknande trädrötter. Numera finns det spänger på de mest översvämningsdrabbade platserna men innan visste man aldrig om det skulle gå att ta sig runt torrskodd. Med cykel var det bara att dra opp benen och chansa på att ingen rot eller sten låg i vägen under vattnet.
Rekommen verkligen alla som har möjlighet att besöka platsen - ett av stockholms minsta naturreservat, och om du geocachar så finns det en hög burkar även på denna plats.

 

I min telefon finns en panoramafunktion som faktiskt fungerar riktigt bra, till min stora förvåning. Ställ in, ta första bilden, vrid telefonen och den tar själv nästa bild när du vridit tillräckligt långt. Fungerar åt sidorna eller uppåt så man kan få med höga saker också om man vill. Här är ett test jag gjorde när jag blev indragen på svensexa förra veckan.

 

...så blev det bättre!

 

En geocachingtur i skogen, i regnet, och vid en plats hittar vi överraskande vindskydd med eldningsmöjligheter!

Redigt mysigt att sitta där och känna värmen stråla medan den medhavda smörgåsen blev uppäten.

 

...är det bara lite bättre helt enkelt.

 

Jag ser ljuset i tunneln!

Väntar på lite kopiering av filer till ett minne, och sedan bär det av hemåt.

Äntligen fredag!

Åter måndag. Om två veckor!

 

 

 

Man blir ju fuckad hur man än beter sig känns det som.

 

Senaste aktuella exemplet:

Bilen inlämnas på service i går. Jag påtalar att jag inte vill ha luftfiltret (kupé) bytt, vilket skrivs ned tydligt. Jag påtalar även att det börjat rosta vid bakluckan, vilket också skrivs ned tydligt.

 

Jag hämtar bilen, efter att verkstaden stängt så kunde ej prata med dem då, och läser besiktningsprotokollet:

"Karossens skick (rost, korrosion och genomfrätning) - Inspektera årligen - Ok"

Jaha?!

 

Och vad ser jag på fakturan?

Luftfiltret de inte skulle byta, för tvåhundrasjuttiotre kronor och trettioåtta öre. Plus moms!

Och en snabbkoll i bilen visar ju att de i allafall också har bytt filter (och inte bara fakturerat det), för tvåhundrasjuttiotre kronor och trettioåtta öre.

Tack...typ!

 

En kontrollerad bilverkstad med grönt ljus, som dessutom är auktoriserad märkesverkstad för min bil!

 

Hade noterat ned viktiga saker på en lapp, knappt i kreditkortstorlek.

Saker som jag ville komma ihåg, och drför noterade ner.

Kommer så hem, och när jag precis kommer till entrétrappan så slinter lappen ur min packning och faller från maghöjd nedåt...

 

I dag blev det en tur för att knapra in mig på de sista innan det blir fira av. Snart är nämligen den anständiga åldern av 1.000 cachar fyllda! Eller, ja, funna.

Hade 992 loggade cachar i morse och vi beslöt att ta en tur kring Bålsta för att rensa upp lite och sedan kanske köra nummer 1.000 som en firningscache, om vi hann med. Ibland har ju saker en tendens att ta längre tid än man tänkt sig, och så även denna gång, så egentligen tog det ju så lång tid som man förväntat sig.

Gav oss söderut och hittade raskt på den första.

Den andra gav oss en del bekymmer, men efter en dubbelkoll med en medcachare som tidigare funnit denna så visste vi att vi letade på rätt ställe och efter ytterligare grävande bland löv och annat så tittade den fram - ej funnen sedan i september förra året så då blir det ju inte direkt lättare.

Så knatade vi till den tredje, och den fanns lätt så som det borde vara :-p

En liten tur med bilen en bit och vi började på en tvåstegsmulti som krävde utrustning. Första steget var lätt och då jag insåg att nästa låg i närheten så rekade vi av och kom fram till att det som fanns i bilen nog skulle funka, så ytterligare en del knatande tillbaka, hämta prylar, och så fixade vi till slut den fjärde.

Nu började klockan bli åt det senare hållet, men hade en femte som jag var sugen på, en myst som var löst sedan länge, så vi tog oss till en bra startpunkt, trodde jag... Mitt bland villor och annat - ibland är det fasiken svårare att hitta parkering för bilen än att få tag i cachen!

Denna krävde också utrustning så jag plockade med vad jag trodde behövdes och väl på plats blev det en ganska enkel logg, tack vare utrustningen.

Efter det var vi lagom möra och lagom sent så det blev en tur till en av Bålstas pizzerior för att medtaga lite plattmat hem och avsluta dagen i soffan.

 

Fem sköna loggar blev det, så hann inte med nummer tusen i dag, men det finns fler dagar!

I dag var en smått omväxlande dag som inleddes med parkering på E4 riktning mot Stockholm (och då var det ändå efter värsta rusningen!). Efter alldeles för lång tid kom jag så fram till Karolinska i solna där det sedan blev en del knökande i parkeringshuset under Barnsjukhuset för att få sig inknödd i en plats.

Så försöka hitta ut och ta sig till MR-centrum för att checka in, och där få hänvisningen till "Du ska till M1 (magnetkamera 1). Gå förbi kafeet där och sedan en trappa ner och du är framme."

Går förbi kaffeet, ehh.. öhm.. okej, trapphuset där, en trappa ner och... i underjorden bland kulvertar.

Skyltar?

Njae... inte direkt...

Ser nog mer än lovligt vilsen ut och hittar så en som verkar känna till området.

"Nej du ska upp en halv våning, det är liksom mellan våningsplanen, men om du tar den hissen - nej, inte den, den där, och trycker på B0 så kommer du rätt"

Kändes lite som filmen I huvudet på John Malkovich (eller hur det nu stavas...) där de har den halva våningen.

 

Hittar luckan med den obligatoriska tanten och då datorerna såklart strulade blev det lite bläddrande i papper och sedan fick jag vänta.

Efter ganska kort tid (hade tagit med mig en bunt tidningar som såklart inte behövdes), kom en bastant dam som hänvisade mig genom gångarna fram till ett litet ombytesrum, eller vad man ska kalla det, där jag fick landstingets käcka tröjgrejs, lite lagom sladdrig och urtvättad, och uppmaningen att allt ska av utom kalsonger, strumpor och skor.

 

Lyder snällt, så som sig bör när man blir tilldelad landstingets sexiga kläder, och infinner mig snart inne hos M1, karolinskas fräsigaste 3T-kamera. Ner på den lagom obekväma britsen, kudde under benen, landstingsfiltar och så hörselproppar, kåpor, klämgrej för att påkalla uppmärksamhet, venflon i armen för kontrast och så på med huvudställning och sedan skump, knäpp, klick och vrrrrr in i röret.

Klaustrofober göre sig icke besväret...

 

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

...

efter några minuter är första öronbedövande bilden tagen, och jag påtalar att jag nog behöver bättra på hörselskydden som inte funkade tillfredsställande - en sådan där kamera toppar ju på 135-140 dB, så det känns i öronen och kroppen!

Får en sorts tätmassagegga som stelnar efter ett tag att peta in i öronen och så nytt försök för fortsatta serier.

 

*klick      klick     vrgrnrnnrnrnnnrnrnnrnrnvrnrnr*

*ggrgrgrrrvrvrnnrnnnrnrnnrnrnrvrrrrvnrnnrnnrnrnvnvnvnvnrnrnrnrngnnrnnvnrnvnrgrnrnnvnvnvrnnrnngrgrnnvvnrnnngrngrnvnrnngngrnv*

Minutrarna går och nästa sekvens är tagen.

Och igen... fast nu riktigt gällt och visade än på påtaglig brist i vänstra öronskyddet

*gggngnnngiiiiiiiiiiiii          ggggngngniiiiiiiiiiiii       gggngnngigiiiiiiiiiiiiii*

Efter två minuters uthärdande, ånyo påtaad uppmärksahet och vänster öronskydd justeras.

Sedan följer ett par åttaminuterssekvenser av ordentligt *mmrmrmvmmmrmrmrmvmmvmvrmmrmrmrmvmmvmrmmrmrmvmmvmrmrmmrmvmmvmrmr* så det dånade och vibrerade och hela kroppen darrade.

Kan tyckas jobbigt, men att ligga där inklämd och höra detta och känna murret är riktigt sövande och jag somnade nästan mot slutet av den trekvart-timmes långa sessionen.

 

Efteråt är jag mer än lovligt mör och tar mig till rummet för ombyte till mer normala kläder och märker då även att de glömt ta bort slangen i armen, och i brist på eget plåster så traskar jag tillbaka och undrar lite försynt om de kanske kan hjälpa till med någon tuss så jag kan ta bort slangen, varpå hon skrattar lite och undrar lite glatt "Nämen, glömde de det?"
Försvinner in i rummet där syrran befinner sig och man hör "...han ville inte ha med den hem..."

Efter att snabbt dratt bort den så påbörjar mitt irrande därifrån.

Var det härifrån?

Eller, nej, vänta... kom jag genom denna dörren?

Nej, där?

Fast... jag gick i någon korridor va?

Ehh...

Jo men vänta, här kanske?

Se, på rätt väg, jag känner igen mig och snart är jag ute i den friska, kyliga, råa blåsiga luften.

Hittar ner i p-huset och inser att jag självklart inte tänkte på att kolla vilken våning jag stod på. Smaaart! Det är ju bara typ 6 våningar eller så!

Fast jag vet det var en bit ner, så bara börja beta av och se till slut finner jag den skitiga bilen (som definitivt behöver hälsa på schampo och vatten!), och jag kan ta mig ut med en minuts marginal (betalning per påbörjad halvtimme!)

 

Därefter följer en närmare timme lång färd till jobbet där dagen fortsätter lika splittrat med lunch, kurs, hämta utrustning, fortsätta kurs och till slut äntligen hemma.

 

Bilderna från MR och den tidigare gjorda CT:n skall jag hämta ut vid tillfälle (måste få besked från läkaren först innan de vill lämna ut några bilder).

Ska bli kul att se tomrummet där uppe i knölen mellan axlarna!

 

För er som inte gjort MR, här kan ni lyssna lite på hur det kan låta.

 

Efter sju sorger och åtta bedrövelser (minst) så har jag äntligen fått igång WOL (Wake On Lan) samt RD (Remote Desktop). Det är ju löjligt vad saker ska ta tid ibland!

Det är datorer som ska konfigureras (och på känt Windowsmanér så måste man ju såklart först nyttja google frenetiskt för att lära sig de femtioelva olika ställen där man ska ställa in saker som man egentligen tycker borde spela den minsta roll), och brandväggar som ska öppnas på Rätt sätt, och trots att man tror sig öppnat på rätt sätt så funkar det självklart inte, och sedan får man WOL att fungera från en app i telefonen men inte i ett program i datorn, men så funkar ett annat program i datorn, men inte från båda datorer jag testat det ifrån.

Men nu, efter ett par timmar, så an jag starta den helt avstängda datorn från en annan plats i världen, och när den gått igång (tar dryga 15 sekunder), så är det bara att logga in med RD och göra det man behöver göra, innan man sedan stänger av den. Riktigt praktiskt faktiskt!

Hoppas det fungerar även om någon dag - saker tenderar ju att vilja bråka bara därför att, trots att man testat och testat och testat flera gånger om.

Behöver någon tips och råd för att få igång WOL och/eller RD så kan ni bara höra av er så delar jag gärna med mig av det jag lyckats lära mig av dagens bestyr.

 

I går träffade jag en otroligt! bra vän, för första gången sedan vi lärde känna varandra (av en ren slump) för drygt fem år sedan!

Så sjukt kul så det finns inte!!!

Nu är det bara att försöka planera in en ny träff, helst innan fem ytterligare år har gått (ibland är det lite småjobbigt med avstånd).

Tack för i går Jessica!

Nu har jag betat av min tredje och sista natt för denna gång. Lugn och halvintensiv på samma gång - det går mycket i vågor. På morgonen blev det mer att göra än på länge och saker körde ihop sig lite på grund av krockar mellan produktion av olika produkter, men förhoppningsvis kan det ha löst sig till i morgon då vi möblerade om lite. Får höra hur det gått sedan när jag väl är tillbaka, för nu tänker jag vara ledig!!! Åtminstone i dag, så får vi se om jag orkar mig iväg i morgon eller inte (inte bestämt mig än).

Rätt kul med övningar i allafall - det blir så annorlunda vid dessa större arrangemang. Fullt av folk och liv och rörelse och intensivt grejande och klurande och många sistaminutenlösningar och omprioriteringar, precis som det ska vara vid en övning, för händer något skarpt kan man ju inte heller exakt veta vad som kommer ske.

Natten till lördagen hände inte sådär jättemycket, mer än att övningen drog igång på morgonen och det med ett rejält avstamp från vår sida. Dagen vet jag inte så mycket om då den spenderades snarkandes i sängen hemmavid, men nu sitter jag här på andra natten (av tre för min del).

Denna gång är det större ruljans och vi är ett helt gäng som producerar väderunderlag i allsköns tänkbara former! Det är textbaserat väder, färgglada specialkartor och mer traditionella kartor med molnkanter, temperaturer och annat.

Det som gör det lite extra intressant med övningar av den här storleken är att man aldrig vet riktigt vad som ska hända. Man vet på förhand vissa givna delar, även ner i detalj, men ganska snart - ibland redan innan övningen hunnit dra igång - så ändras förutsättningarna, och så sker sedan oftast löpande under gång. Med andra ganska realistiskt på sitt sätt då ju verkligheten sällan är välplanerad vid oförutsedda händelser.

Känner du till Google Reader?

Den där jättesmarta sidan som hjälper dig att hålla reda på bloggar du följer, podcast från bland annat radio, hemsidor och allt möjligt. Som en väldigt avancerad RSS-läsare.

Det finns på alla datorer med webbläsare, och i telefonen, och podcastar kan du lyssna på via telefonen och där kommer den också ihåg var du var senast du lyssnade.

Helt enkelt en fenomenal tjänst som hjälper till att hålla reda på allt man tycker är intressant!

 

Och vad händer nu? Jo första juli stänger tjänsten, för gott!

Nätet är i uppror, och jag som flitig användare sedan flera år förstår varför.

Kan man göra något?

Jaa, bra fråga, men det bästa sättet är nog att hjälpa till med den här namninsamlingen. Var gärna med du också och hjälp oss alla att försöka rädda kvar Google Reader!

 

I dag drar flygvapenövningen 2013 igång i sverige!

Dryga tusen personer, ett antal flygplan av såväl Gripen som Herkules och SK60 kommer användas och spelplanen är norra sverige. Är själv en del av detta, fast inte inblandad i själva flygningen utan som försörjare av väderprognoser. Kan nog bli ganska kul tror jag.

Så ni i norra delen av sverige - spetsa öronen och vänd blicken på skyn!

 

Man kan läsa lite kort på försvarsmaktens hemsida, Piteå-Tidningen och Norrbottenskuriren.

 

"Vilken operatör vågar ta steget att hoppa av Wywallet, erbjuda vanliga sms-betalningar och vinna massa kunder?!"

Maria Wetterstrand, Twitter

WyWallet... Ja, vad ska man säga om detta elände?

SMS-betalningar fungerade enligt mig helt utmärkt tidigare, då man bara skickade ett SMS och det drogs på kontantkortet eller abonnemange. Nu måste man i stället registrera sig på olika ställen beroende på vad man vill betala. Är det t.ex. SMS-biljett hos SL är det ett ställe man måsteregistrera sig på, är det biljett för parkering är det ett annat, och så vidare. Och allt började med att mobiloperatörerna gick samman och startade upp WyWallet, den krångliga SMS-betaltjänsten med femsidigt avtal innehållandes många tveksamheter.

 

Jag har nyttjat att betala via SMS flera gånger, främst i tävlingar men även för exempelvis säljesannonser.

Men nu när man måste registrera sig på tvivelaktiga ställen så, nej. Jag tänker inte göra det och vår hellre omvägar.

 

Så tänk om Marias fundering slår in - vilket lyft! Den operatören lär tjäna storkovan!

 

Jag håller tummarna.